Anna Sinebrychoff

En föregångare

210 x 255 mm, sidottu
144 sivua
Kirjoittajat Julia Donner, Niklas Jensen Eriksen, Kirsi Eskelinen, Teppo Jokinen, Hanna Kemppi, Tutta Palin, Alexandra Ramsay, Ira Westergård
Toimittaja Hanna-Leena Paloposki
Ulkoasu Ville Karppanen
suomi
ISBN 978-952-7611-17-3
Sinebrychoffin taidemuseo
maaliskuu 2026
42 €

Kauppaneuvoksetar Anna Sinebrychoff (1830–1904) oli varakkaan ja tunnetun Sinebrychoffin panimosuvun arvostettu matriarkka. Hän eli aikana, jolloin naisten oli jo perinteisen äitiyden ja perheen vaalimisen lisäksi mahdollista toimia itsenäisesti ja aloitteellisesti kodin ulkopuolella. Miehensä Paul Sinebrychoffin kuoleman jälkeen Anna johti määrätietoisesti sekä perhettään että suvun liiketoimintaa ja jätti lapsilleen mittavan perinnön. Anna Sinebrychoff tunnettiin poikkeuksellisen laajasta hyväntekeväisyystyöstään, joka liittyi vuosisadan suuriin yhteiskunnallisiin ongelmiin: taisteluun köyhyyttä vastaan, kansan sivistysaatteen edistämiseen ja kansallisten kulttuurihankkeiden tukemiseen. Perhe kuului ortodoksiseen seurakuntaan ja tuki kirkkoa suurilla lahjoituksilla. 1800-luvun loppupuolella Sinebrychoffit joutuivat pohtimaan myös suhdettaan venäläisyyteen sekä raittius- ja työväenliikkeeseen. Kirjan seitsemän tutkimusartikkelia ja runsas kuvitus avaavat uusia näkökulmia Anna Sinebrychoffin elämään Bulevardilla ja asettavat sen osaksi autonomian ajan Helsingin historiaa.

Kommerserådinnan Anna Sinebrychoff (1830–1904) var den förmögna och kända bryggerifamiljen Sinebrychoffs ansedda matriark. Hon levde under en tid då kvinnan redan vid sidan av den traditionella modersrollen och familjeomsorgen dessutom kunde verka självständigt och initiativrikt utanför hemmet. Efter sin make Paul Sinebrychoffs död ledde Anna målmedvetet såväl sin familj som affärsföretaget, och hon lämnade ett betydande arv till sina barn. Anna Sinebrychoff var känd för sitt exceptionellt omfattande välgörenhetsarbete som var kopplat till seklets stora sociala problem: kampen mot fattigdom, främjandet av folkbildningen och stöd till nationella kulturprojekt. Familjen tillhörde den ortodoxa församlingen och stödde kyrkan med stora donationer. Mot slutet av 1800-talet blev familjen Sinebrychoff också tvungen att fundera över sitt förhållande till den ryska kulturen samt till nykterhets- och arbetarrörelsen. Bokens sju forskningsartiklar och rikliga bildmaterial öppnar nya perspektiv på Anna Sinebrychoffs liv på Bulevarden och ställer det i förhållande till Helsingfors historia under autonomin.